Reflektioner
Efter fredagens fruktansvärda händelser i Norge så är det lätt att börja fundera över vart världen är på väg.. Hur det kan finnas så mycket hat och vrede runtomkring oss, och hur man kan bli så bestämd i sin övertygelse att man förbiser innebörden i att ta någon annan människas liv. Börjar man även fundera kring hur mycket som sker i världen där religion eller ideologi anses legitimera besinningslösa handlingar – ja, då blir man rädd.
Här uppe i Norden så har vi hittills kunnat leva våra liv skyddade från mycket av det våld och den brutalitet som försiggår i andra delar av världen, och på något sätt får sådana här händelser världen att komma närmare. Kusligt nära. För även om vi blir matade med svältkatastrofer, krigsrapporteringar och massakrer från världens alla hörn dag in och dag ut, så är det först när det kommer nära som man fullskaligt kan ta det till sig. Och jag tror att det är viktigt att reflektera och försöka förstå vad som faktiskt händer runt om i världen, både för egen del men också för att bättre förstå andra människor.
Men… det är minst lika viktigt att se att det även finns en hel del vänlighet och hjälpsamhet nära till hands. Och detta gäller vare sig man befinner sig i Sverige eller ute i vida världen. Amen!
ps. tänk på det sista lite extra, mormor! 🙂 ds.